blottad

Nu sätter jag stopp för detta! Jag måste skaffa mig lite karaktär, nej MYCKET karaktär. Jag vet för f*n inte när det är nog för mitt eget bästa. Den senaste veckan har jag ätit så mycket fett och sött så jag höll på att spy igår ikväll. Bokstavligen! Det är okej att äta mycket över jul, men så mycket att man faktiskt vill stoppa fingrarna i halsen?! Jag har inte gjort det, oroa er inte. Jag låg i min säng inatt och plågades av magsmärtor. Två fingrar i halsen hade varit ett alldeles för smärtfritt alternativ. Det ska kännas när man syndat!

Jag sticker till Sälen, Tandådalen, idag, weeeeee!!!!!! Jobba, bränna lagg och parta! Men troooo att det kommer bli bra!=) Mera synderier!

Kärlek!
/Lovis

Julafton 22:42:
Ligger i min säng redo att sova, redo att gå upp om några timmar och sprida julglädje bland de gamlas stugor.
Klapparna öppnade, tänk att det är liiiiika roligt varje år.
Att glädjas av att ge är ingen klyscha. Jag blev pirrig som ett barn när mormor, farfar, mor och far fick min hemgjorda glögg, två sorters marmelad och skorpor, vackert inslaget i celofan. Men himla nöjd!
Min, till åren komna, mobil lär krasha efter denna jul. Som den har vibrerat! Men tack för alla mess!
Tänk att man skiter i julkorten och skickar mass-sms. Tragiskt men praktiskt.
Kalla mig offer som bloggar på julaftons kväll, jag kallar mig tänkare.
Var jultomte hos grannen. Succe vill jag lova!!!!!!!
Farfars Nya ryska, mycket trevlig! Åter igen Lovisa, stoppa upp de där fördomarna där de hör hemma.

Julafton 22:49
6 timmar och 31 minuter till jag ska upp. Om jag kommer upp vill säga. Så mätt på lutfisk att jag kommer bajsa fiskyngel.

Ikväll älskar jag
/Lovis

En högtid står för dörren. En högtid som förmedlar glädje och gemenskap. Jag älskar att få umgås med mina nära och kära under julen, äta god mat och värmas av alla levande ljus. Jag är en lyckligt lottad flcka. Trots att julen är en varm högtid i mitt hjärta, kan jag inte låta bli att tänka på alla ensamma själar där ute. De som inte har någon familj, de om inte har någon mat eller levande ljus, eller de som bara vill att juldagarna fort ska passera. Hos dem fins det ingen glädje i julen, ingen gemenskap. Detta är vanligare än man tror och jag blir ledsen. Det känns skönt att kunna jobba över juldagarna, i hemtjänsten. Besöka de gamla, vissa mycket ensamma, och sprida någon form av värme till deras gamla hjärtan.

En riktigt god jul önskar jag er alla som tagit er tid att läsa detta! Ikväll ska vi tända ett ljus och ägna en tanke åt någon som kommer behöva den.

Sprid kärkleken!
/Lovis

Jag kom just på mig själv med att längta efter en bok. Skulle kunna tänka mig vad som helst, förutom "Företagsekonomi 100". Så kom jag att tänka på den svenska antologin "Fittstim" innehållande feministiska texter. Den har jag bestämt mig för att läsa, tror jag.

För första gången på nästan fyra månader, förutom fyra timmar på Oscars, har jag jobbat. Två dagar i rad dessutom. Gick hem från jobbet idag, genom skogen. Hittade bark som jag tog med mig hem till mina julklappsskapelser. Jag kände mig som en liten flicka igen med händerna fulla i barkbitar och smuts. I mina flickiga känslor hittade jag även några gamla flickdrömmar. Jag ville ha en häst, bli radiopratare och prinsessa. Dock är det så att alla flickdrömmar på ett eller annat vis ska krossas Det började med att jag blev pälsallergisk, så hästdrömmen fick jag kassera. Radiopratare är inte försent, jag väntar bara på att "morse-radio" ska bli trendigt. Ni förstår, jag svär så mycket att mina program bara skulle bli en massa pip i konstiga kombinationer. Därmed återstår i princip bara att bli prinsessa. Och hoppet är väl det sista som överger en människa?

Jag tror att du, filosofen, missförstod mitt inlägg om lycka, men den diskussionen avslutar vi IRL.

Om du läser detta, Carl-Filip Bernadotte, så kommer jag att sitta i en busskur i Brunnsparken, Varberg, med en ros bakom örat den 7/1-08 kl. 19.


Kärlek från en blivande prinsessa
/Lovis af Bernadotte

Började bra. Förändrades långsamt till en sjukdom. Nu har det infekterat hela min kropp, och jag måste ta bort det. ERASED. Då var det gjort. Idag är första dagen av resten av mitt liv.

/Lovis

Det är ingen ordning på tankarna. Jag kan vara övertygad om en sak ena dagen och andra dagen är jag bevisad motsatsen och därmed övertygad på nytt. Det svårt att samla alla tankar, knyta dem samman.
Det är samma sak med mina känslor. Jag är så glad, arg, ledsen, förväntansfull. Allt på samma gång. Eller så vill jag vara arg och ledsen. Besviken. Men jag kan inte. Jag tycker synd om trasiga själar, vill att alla ska känna sig hela. Jag är kanske mest glad. Konstigt är det. Surrealistiskt är det.
Jag är naiv, jag tycker om människor. Är det naivt att tycka om människor?
Jag fick en kommentar om att jag tänker för mycket. Det är sant, och det är här jag får utlopp för allt hokuspokus. Jag påverkas av så många stimuli varje dag som behöver sammanfattas. Du förstår inte, för jag säger aldrig vad som ligger bakom. Måste bara knyta ihop säcken med lite ord.

Det var dagens ordbajs. Nu väntar julen och jag ska inte tänka, bara vara!
Kärlek
/Lovis

Kärlek till ett barn måste vara det största en människa kan uppleva. Det skulle kunna kallas lycka, en del av den.
Vad är lycka? Jag tror att det är en rad av aktiviteter som spelar i symbios med varandra.
Vi når nog aldrig fullständig lycka, i alla fall vet vi inte när vi befinner oss i det tilståndet.
Jag frågade en vän om hon var lycklig. Hon kunde inte svara riktigt. Så jag frågade vad som gör henne lycklig. Hon svarade: "Om jag visste det, skulle jag se till att vara det"
Det är sant. Lycka måste vara ett klimax, en topp i vårt känslomässiga medvetande. En höjd som vi inte vet hur vi når. Det hjälper nog inte att jaga lyckan, jaga de aktiviteter som ska spela i harmoni. Jag tror att man måste söka det som gör en glad just nu.
Om jag, när jag sitter i min gungstol på ålderns höst, ser tillbaka på mitt liv och kan gjädjas åt vad jag åstadkommit, glädjas över att ha jort det just då som gjort mig glad, då kan jag vara nöjd. Kanske är det då jag är lycklig.


Tycker du att jag pratar strunt? Det gör jag säkert, kommentera!
Älska mer
/Lovis

Snurresnurr i huvudet, här kommer allt och inget viktigt men främst inget vettigt.
HUVUDVÄRK från gårdagens höjdarfest.
Scary Mary, mitt alter ego som har en förmåga att komma fram när jag blivit full och drömt mig iväg någon annanstans, hälsade på igår. Jag har alltid vetat om henne, men det var först igår hon fick ett namn.
Jag kan ha gjort jordens godaste glögg.
Kommer in gratis på Oscars from now on. Är ju diskplockare va! MOHAHAHA!
För övrigt är jag lite bitter. Älskar inte att vara bitter.
Vill hem och fira jul.
Lärde mig finska igår: [Åletz påalaka mäitsäsaä] Sug på den du.
HUVUDVÄRK

/Lovis

Det är onsdag idag. Alltås var det måndag i förrgår. Glömde ge bort veckans måndagsstjärna. Skäms gör jag...

Jorden snurrar fort fort fort. Jag vågar inte sätta ner foten. Det är ungefär som när man ska sätta ner foten på en löpmaskin som går jättefort. Då måsta man vara beredd på att börja springa med en gång, annars flyger man av. En sån löpmaskin finns de en stoppkanpp på. Du kan trycka på stopp, vänta tills bandet stannat, inta position, trycka på ON och sakta börja gå. Sen kan du öka farten succesivt tills det går fort fort fort. Jorden har ingen stoppknapp. Alternativet är att hoppa på bandet och springa för livet. Eller stå vid sidan och bara titta. Titta på livet som springer ifrån dig. Ska jag hoppa eller titta?

Mycket händer när jorden snurrar så där fort fort fort. J, min lilla, lilla stockholmstös, har flyttat till Götet med Linus och ska bli en renrasig homosapiens. S. och M. är numera sambos. A. kilar stadigt i nyrenoverad lägenhet. E. bygger ta mig satan hus, köper båt och tar lån till två bilar. Till och med Soppåsen bor med sin karl i eget hus. Och vad gör jag? Jag tittar på när alla samlar vuxenpoäng.

När jorden snurrar fort fort fort vill jag trycka på stopp. Jag vill vara med, börja om från scratch. Jag vill inte hoppa när det går så fort. Men det finns ingen stoppknapp, så jag tittar, avvaktar. Min tid kommer när jag är redo att hoppa. När jag är redo

Innan dess ska jag bara älska er vuxna!
/Lovis

Jag såg precis kärleksfilmen Love actually. Jag tror på kärlek, mycket! Jag tror att det finns kärlek för alla, att det bara tar tid att förstå hur man älskar. Kärlek innebär mycket glädje men även mycket sorg. Tro inte att Du kan älska utan att gråta. Inse att Du gråter för att Du älskar. Att älska innebär att aldrig tappa hoppet. Jag hoppas på kärlek åt alla.

Jag vill citera min kära mamma när hon talade om min relation till kärlek: "Din kärlek är bestående, men objekten skiftar". (Think she´s got a point there)

Kärlek på en söndag
/Lovis

Jag älskar inte ordet hata. Det är något vulgärt och spänt över det ordet. Adolf Hitler hatade, jag älskar inte Adolf.
Jag älskar inte heller när jag kommer på mig själv med att göra saker jag önskar att jag inte gjorde. Inatt exempelvis. Jag drömde att Norr-L sa "men för i helvete". Hon säger aldrig "men för i helvete". Jag säger "men för i helvete". Det klingade så fult när hon sa det. Jag älskar inte att säga "men för i helvete" så nu ska jag sluta med det. Det är fult att svära. Jag får skylla på min trasiga barndom, pappa svär mycket. Jag ska sluta svära, det är fult.

Mer kärlek
/Lovis

Måndag och stjärndags! Vår korridor kryllar av stjärnor nu. En blinkande på väggen, flera snöstjärnor i taket, stjärnpepparkakor och alla inneboende lyser som stjärnor efter allt pyssel.

Den riktiga måndagsstjärnan går till pojkarna i 25d våning 1. Varför? Jo, hur många skulle göra en ritning på datorn för att få ihop ett pepparkakshus? Bara våra pojkar!

Stjärnkärlek!
/Lovis

På soffan sitter jag, hos mamma och pappa.
Förvirrad tror jag.
Förvirrad men nöjd.
Han har förklarat mig seeeepeeee.
Fast seeeepeeeegrym. Himla nöjd!

Back in Varberg in the morning. Med heaps of love!
/Lovis