blottad

Det kommer in en tjej, första dan i skolan, en timme försent. Hon har högklackat och solbrillor, långt böljande hår. Hon har en utstrålning som slår det mesta. J. tänker: Fan, jag är inte snyggst i den här klassen heller. Jag tänker: Shit, av 55 pers i klassen kommer jag ju aldrig ha något gemensamt med henne. Avundsjuk? Nej, ren och pur fakta!
Andra dagen. Jag hör tjejen prata, med många i klassen. Vill vara bundis med alla förstås...
Det går flera dagar, och tjejen börjar prata med mig också. Fan, hon är trevlig ju. Men det är säkert bara för att ställa sig in. Blond bitch som hon är vill hon få mig att tro att hon tycker om mig så hon kan sparka mig ännu hårdare i magen sen.
Men fler dagar går och jag kan inte ljuga för mig själv längre. Den här norrländska bruttan är inte vilken bitch som helst. Hon är en med humor, asskön dialekt, drömmar, åsikter och en utstrålning som slår det mesta! Hon är en ödmjuk kvinna med ett stort hjärta och jag är glad att jag träffat henne. Jag fick svälja min stolthet och stoppa upp mina fördomar där de hör hemma. Jag ber om ursäkt för mina fördomar S, du är värd bättre!!!

P.S. Kan någon jaga bort de här spökena snart!!!???

Fortsätt Älska
//Lovis