blottad

Jag hade den märkligaste drömmen på länge inatt. Jag drömde att jag befann mig i precis samma situation som igår kväll. Med samma människor, samma mat. Så är det en av gästerna som ska gå. Han lägger sin hand på min axel och jag fattar tag i den. Vi håller bara varandra i handen så en stund, smeker tummarna lätt mot varann. Han ler och han går...
Det låter inte konstigt, men den känslan...den känslan...jag ville inte känna så...
Jag ville inte känna så här alls. Det blev fel. Det var inte meningen. Jag ville så mycket, men jag kunde inte hjälpa den känslan...

Jag är full i kärlek, men vill inte rikta den dit den vill sträva...
Bara kärlek
/Lovis